jump to navigation

Varför ljuger polisen? december 3, 2006

Posted by Friskytten in Rättsväsende, Va' i ... !?.
1 comment so far

Det har blivit dags för mig att skaffa ett nytt pass, och jag surfade därför in på Polisens hemsida för att ta reda på information om vilka handlingar som behöver tas med till passexpedition, samt vad som i övrigt gäller för de nya passen. Att information om tider, handlingar och procedurer finns lätt tillgängligt via internet är naturligtvis bra. Likaså är det bra att man har information om hur passen med datachip fungerar, samt svar på några vanliga frågor. Men varför blandar man in vilseledande information och rent skitsnack?

Jodå, det är sant, polisen snackar skit i sin passinformation. Utan vidare efterforskningar finner jag direkt missledande information på två ställen:

Varför måste fotot tas på passexpeditionen?

Fotografering på passexpeditionen säkrar framförallt kvaliteten på fotot men utesluter också risken för personväxling, där en person använder sig av någon annans foto i syfte att skaffa sig ett pass på olaglig väg.

Det senare är naturligtvis alldeles sant, och möjligtvis ett gott skäl, i den mån detta är ett stort problem som inte kan lösas på annat sätt. Att det skulle säkra kvaliteten på fotot är däremot helt enkelt osant. Poliser är inte tränade fotografer. De flesta förmodligen inte ens goda amatörer (i den mån polismannen ifråga inte råkar vara just fotointresserad). Att fotografera är en konst. Det handlar inte bara om rent teknisk kvalitet på bilderna, utan också om att komponera bilden, och att få den som fotograferas att se naturlig ut på fotot. Detta är minst lika viktigt som bildens tekniska kvalitet för att få ett välliknande foto. Det är en förmåga som måste övas upp genom ett genuint intresse. Att påstå att en polisman utan fotografisk träning tar bättre bilder än en utbildad porträttfotograf (vilket är vad polisen de facto påstår) är som att påstå att polisens bilar fungerar bättre om de byggs av en slumpmässigt vald polisman, än av en bilkonstruktör. Med samma resonemang borde polisiära uppgifter utföras av bagare.

Datachippet

Informationen på chippet skyddas av en säkerhetsmekanism. För att öppna chippet måste passet först lämnas över till passkontrollanten. Kontrollanten läser av de maskinläsbara raderna nederst på passets personsida. Informationen används som en nyckel för att öppna och läsa av chippet. Det går inte att läsa av chippet genom att använda avlyssningsutrustning.

Detta leder oss att tro att all information som finns på chippet är fullständigt säker och aldrig kan hamna i orätta händer. Men det är heller inte sant. Datachippet kan läsas av på upp till tio meters avstånd. Informationen är förvisso krypterad, men alldeles nyligen kritiserade experter vid Karlstads universitet krypteringen för att vara för svag. Till yttermera visso är det så att varje gång chippet blir avläst kan alla data som finns där lagras, behandlas och föras vidare. Även om detta sker vid en helt legitim passkontroll finns det inga garantier för vad som händer med informationen. Tidigare var passet ett dokument som lät oss passera nationsgränser, med tillhörande registrering av gränspassagen. Idag är passet ett enda stort fingeravtryck som vi lämnar överallt där passet blir avläst, och detta fingeravtryck innehåller allt mer personlig information, i form av digitala bilder och, i framtiden, ytterligare biometriska data. Naturligtvis är det inte Polismyndighetens sak att spekulera i hur informationen används, men varför försöker man ge sken av att informationen är säkrare än den är?

Det här är inte en kritik mot de nya passen i sig, och inte heller en kritik i sig av de rutiner för passutlämning som finns. Det är möjligt att allting kan motiveras alldeles utmärkt. Men när jag upptäcker sådana här saker dyker frågan osökt upp: Varför vill man inte att vi har så korrekt och saklig information som möjligt? Varför ljuger den myndighet som ska garantera vår trygghet för oss?

Annonser