jump to navigation

Moderata folkpartiet socialisterna? april 21, 2007

Posted by Friskytten in Ideologi och idédiskussion, Partipolitik, Va' i ... !?.
trackback

Bytte vi inte regering i höstas? Är Nya moderaterna ett täcknamn för smygsosse? Och Folkpartiet liberalerna, har de glömt andra delen av sitt namn igen?

Det är inte utan att man undrar vad som händer i svensk borgerlighet när moderater vill göra a-kassan obligatorisk, och förmenta liberaler vill kvotera ledighet för vård av sjukt barn.

Jag undrar vad det är i försäkringskonceptet som Littorin inte förstått. Problemet med a-kassan är inte att den inte är obligatorisk, utan att den kontrolleras av klåfingriga politiker, samtidigt som den ska vara en försäkring. Konceptet borde renodlas: Antingen ska alla alltid skyddas mot inkomstbortfall på grund av arbetslöshet. I så fall ska vi inte ha någon a-kasseavgift alls, och vi ska inte ha flera olika a-kassor, administrerade av fackföreningar. I så fall ska vi ha en inkomstskatt som täcker utgifter för att betala a-kassa till den som står utan arbete. Punkt. En socialiserad a-kassa, helt enkelt. Det är en socialistisk lösning som minskar människors frihet och som antagligen leder till en oflexibel och poltiskt kontrollerad arbetslöshetsersättning, men det är åtminstone hederligt.

Alternativt låter vi arbetslöshetsförsäkringen vara just en försäkring. I så fall måste man acceptera att vissa personer väljer att stå utanför den försäkringen. Det måste var upp till var och en. I så fall ska man naturligtvis också ha en marknad för arbetslöshetsförsäkringar. Littorin borde bekymra sig mindre över att de som har trygga anställningar inte anser sig behöva arbetslöshetsförsäkring, och mer över att se till att få en flexibel arbetsmarknad där det är lätt att få jobb och lätt att byta jobb. Det är en liberal politik. Nu försöker Littorin göra allt han kan för att det inte ska märkas att regeringen inte längre är (s)-märkt. Det var inte därför vi röstade fram en borgerlig regering, Sven-Otto.

I broderpartiet Folkpartiet liberalerna vill Karin Pilsäter socialisera vården av sjuka barn. Hon anser nämnligen att det är ett stort problem att det inte är exakt 50% av vårddagarna som tas ut av män. Och när folk som får välja fritt inte väljer som politikerna vill, då kastar man omedelbart alla principer överbord och tar fram tvångsmedel för social ingenjörskonst. Folkpartiets liberalism har ibland lite väl stora likheter med en T-ford: ”Du kan få den i vilken färg du vill, bara du väljer svart”, som herr Ford påstås ha sagt. Försvararna för politisk klåfingrighet i (fp) brukar hänvisa till att partiet minsann är socialliberalt. Och det stämmer väl. Problemet är att socialliberal hos vissa folkpartister alltför ofta omtolkas till ”socialistisk när vi tycker att vi vet bäst, och liberal när folk undrar vilken skillnaden är på oss och socialdemokraterna”. Även en socialliberal borde ha någon form av liberal ideologisk förankring, och om inte annat är det väl inte för mycket begärt att ett parti har någon form av ideologisk konsekvens, oavsett vilken ideologi man företräder?

Bortsett från det ideologiskt inkonsekventa i Pilsäters tankevurpa är det dessutom en genuint dålig idé på flera plan:

För det första är det en icke-fråga; det är jämförelsevis inte ett problem att 65% av vårddagarna tas ut av kvinnor. Visst kunde man önska en mer jämställd siffra, men faktum är att på just jämställdhetsområdet finns det betydligt viktigare problem att ta tag i. Gudrun Schymans initiativ att köpa aktier och begära ordet på bolagsstämmor för att bereda väg för fler kvinnor i bolagsstyrelserna framstår som ett under av liberal genialitet i jämförelse. Även socialdemokraten Karl-Petter Thorwaldsson har koll på läget:

–Det är klart att fördelningen gärna skulle vara 50-50. Men den verkliga utmaningen är den stora övergången i deltid som sker hos särskilt låginkomsttagare efter att man fått barn. Den gör att mammor blir otroligt oattraktiva att anställa, säger han.

För det andra är kvotering av vårddagar en praktisk omöjlighet. I många familjer har föräldrarna olika arbetssituationer, och det går inte att planera när ett barn blir sjukt. Hur gör man om mannens vårddagar är förbrukade, ungen blir sjuk och kvinnan inte kan lämna jobbet, medan mannen däremot kan ta med sig det nödvändigaste jobbet hem? För min egen del är ett av flera möjliga framtidsscenarier detta: Jag är akademisk forskare, min flickvän är högstadielärare. Låt oss anta att vi har ett barn som blir sjukt. I många fall innebär det antagligen att jag utan problem kan sitta hemma, medan min flickvän skulle bli tvungen att i hast ställa in lektioner och ordna med vikarie. Då är det kanske inte så konstigt vem som tar den vårddagen. I något annat fall kanske jag är på konferens på en annan kontinent (vilket för en akademiker händer åtminstone någon gång per år). Ska jag så sätta mig på flyget hem om min flickväns vårddagar är slut? Detta bara för att ta ett, låt vara hypotetiskt, exempel. Det kan finnas hur många anledningar som helst till att ett föräldrapar gör ett visst val. Att socialisera och kvotera är att underkänna dessa val, att omyndigförklara föräldrarna.

För det tredje är det politiskt självmord. Detaljregleringar av föräldraförsäkringar, vård av sjuk barn och så vidare är impopulära bland svenska väljare i allmähet och, kan man gissa, bland liberala väljare i synnerhet. Jag la i höstens val en utbildningspolitisk sakfrågeröst på folkpartiet. Den rösten kommer partiet att förlora om sådana här socialiseringsförslag åter blir en bärande del i partiets politik. Varför vill företrädare för ett förment liberalt parti genomföra anti-liberala förslag som dessutom riskerar att skrämma bort de väljare som borde vara lättast att attrahera? Det övergår mitt förstånd.

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

Kommentarer»

1. Martin - september 3, 2007

“socialistisk när vi tycker att vi vet bäst, och liberal när folk undrar vilken skillnaden är på oss och socialdemokraterna”.

Å, så bra formulerat. Din egen formulering? Jag lovar att jag ska länka till dig på detta inlägg, som handlar om lite samma sak.

2. Friskytten - september 4, 2007

Tack för komplimangen! Jo, det är min egen formulering, och även så här ett bra tag efter att bloggposten skrevs är jag faktiskt rätt nöjd med den. Tyvärr har min tid och energi inte räckt till till politiskt bloggande på länge, men nu fick jag lite inspiration att ta tag i det. Vi får väl se hur det går. 😉

3. Martin - september 6, 2007

Det tycker jag att du borde! Jag hoppas på att få se fler blogginlägg från dig! Som extra incitament ska jag länka till citatet på min blogginlägg om Björklunds spirande socialliberalism här.

4. Martin - september 6, 2007

Förlåt, här ska det vara.

5. nutrition and health - juli 12, 2013

Why people still make use of to read news papers when in this technological world all is available on
web?

6. fredricbadu.skyrock.com - juli 12, 2013

Woah! I’m really enjoying the template/theme of this site. It’s
simple, yet effective. A lot of times it’s tough to get that ”perfect balance” between user friendliness and visual appearance. I must say that you’ve done a very good job with this.
Additionally, the blog loads extremely quick for me
on Internet explorer. Excellent Blog!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: